Sparreska palatset och Kammarrättens hus

Byggnadens historia

Sparreska Palatset (SP) uppfördes av riksrådet Per Sparre på den tomt som han 1635 fick i gåva av drottning Kristinas förmyndarregering och ritades troligen av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. År 1776 överläts Sparreska Palatset genom försäljning till kronan, som under närmare hundrafemtio år lät marinen disponera palatset, följt av Riksräkenskapsverket under femtio år. År 1967 tog Kammarrätten över byggnaden. SP har genom åren genomgått flera om- till- och påbyggnader.

På platsen för dagens Kammarrättens Hus (KH) låg tidigare det Krusiska Huset, som uppfördes av riksrådet Karl Bonde 1635. Kammarkollegiet och Kammarrevisionen flyttade in 1756. Huset brann 1802 och ersattes med nuvarande KH, uppfört 1804 i nyklassicistisk stil. Arkitekter var Fredrik Blom och Carl Fredrik Bouck som blev pionjärer med KH, genom att från början utforma en byggnad för kontorsverksamhet med arbetsrum längs en korridor och med brandsäkra valv för arkiv. Stora ombyggnader har genomförts på 1970-talet och 1990-talet.

Ombyggnad, tillbyggnad, restaurering

En viktig uppgift har varit att lösa höjdskillnader mellan de två husen, vilket har åstadkommits genom en tillbyggnad till SP i vinkeln mellan husen, med ny hiss och trappa. Tillbyggnaden har medvetet utformats likt SP för att inte störa helhetsintrycket på Riddarholmen.

Lokalprogrammet för Högsta förvaltningsdomstolen passade ytmässigt väl in i de två husen. Ett starkt programkrav har varit att kontorsarbetsplatser ska utformas som 1-persons kontorsrum. I KH som var byggt med större rum på plan 3-6, har detta lösts med en ny sidoordnad korridor som då har avdelats till 3 mindre rum. För att tydligt kunna avläsa de ursprungliga större rummen, har de nya korridorväggarna utformats som glaspartier och färgsatts i samma avvikande grå kulör som de nya avdelande mellanväggarna. Installationer som tidigare låg i huvudkorridorerna, dolda av förfulande undertak, har flyttas till de nya sidokorridorerna vilket medfört att alla huvudkorridorer och trapphus återfått sin forna glans utan undertak. Invändigt finns många skyddsvärda interiörer som har bevarats och återställts. Moderna tillägg som brandavgränsande partier, nya väggar mm har fått ett samtida utryck.

Fasader och färgsättning

Ett omfattande program för yttre renovering av fasader, tak och fönster har tagits fram och genomförts. Fasaderna har putslagats och avfärgats med kalkfärg respektive silikatfärg. En byggnadshytta anordnades på plats för att ta hand om alla fönster. Alla glas har tagits ut, bågar och karmar lagats med nytt trä, målning med linoljefärg och återställandet av beslag mm. Den slutliga färgsättningen av husen, invändigt och utvändigt, har föregåtts av flera färgundersökningar och arkivstudier.

I KH hittades tidigt en mycket intressant ursprunglig färgsättning av kontorsrummens väggar, med kalkfärg enligt ett strikt schema, där vartannat rum var avfärgat i ockragult och vartannat i engelskt rött, vilket nu har återtagits i nästan hela huset. Husets fönster, som tidigare varit målade utvändigt i en grågrön kulör, har återfått sin ursprungliga röda kulör. SP utvändiga färgsättning har ändrats ett flertal gånger sedan palatset uppfördes. Den rosaröda kulör från 1970-talet, som senast fanns på fasaderna, valdes av historiserande skäl och var inte grundat på någon tidigare dokumentation. Då osäkerheten var stor hur ursprunglig färgsättning kan ha sett ut, valde vi att behålla den rosaröda kulören. Men en dag mitt under bygget, när ett takvalv och en motbyggd vägg från 1805 revs, frilades en ursprunglig väggyta på palatset. Ytan var mycket välbevarad och visade en fasadputs i vitt med en inmurad fönsterkarm i mörkt grön kulör. Detta fynd blev avgörande för hur färgsättningen nu är genomförd. En del av väggytan har konserverats och är nu sparad där den idag kan beskådas på ett ställe i det nybyggda trapphuset.

Byggteknik och miljö

Stora tekniska förbättringar har åstadkommits med helt nytt ventilationssystem, nytt el-, tele- och datanät med centraler, ny undercentral, framdragning av fjärrkyla och värmeisolering av yttre taket till KH. Huvudprincipen för ombyggnaden har varit att bygga med traditionella metoder både gällande val av material och val av arbetsmetoder.